Lugn och ro på Äppelviksskolan

Onsdag 18 juni 2014

Ett stillhetsrum där både elever och lärare kan dra sig tillbaka och hitta sitt inre lugn! Nej, det är inte en fantasi utan det var en handfast verklighet under hälsoveckan ”Hela skolan chillar1”, när man på Äppelviksskolan i Bromma introducerade Drömmen om det godas lugn och ro metoder. Alla blev överraskade över hur många som sökte sig till stillhetsrummet. Man låg tyst, slappnade av och vilade sig i fem minuter eller en kvart, alltefter behov.

På Äppelviksskolan finns numera varje dag, under skolveckan, en inspelad stillhetsövning som alla lärare har tillgång till och kan spela upp i sina klasser för att skapa det lugn som både skolorna och skolverket ropar efter, även det en del av skolans satsning på Drömmen om det goda.

”Så många av mina elever led av prestationsångest och hade sömnproblem. Det fick mig att tänka att de behöver något mer än den vanliga undervisningen”, berättar Jenny Lindholm, som tog initiativet till Drömmen om det goda på Äppelviksskolan. Hon är lärare i matematik och No i åk 6-9, och är också hälsocoach och ingår i trygghetsteamet på skolan.

Jenny kom i kontakt med Drömmen om det goda 1999. Hon genomgick en grundutbildning och lärde sig metodikens fyra enkla övningsformer: stillhet, beröring, reflektion och meditativ rörelse.

Det finns så många olika sätt att arbeta på, men det är svårt att hitta något som är applicerbart i skolan. Vi är så piskade inom ramen av vårt schema, alla mål vi ska uppnå, allt vi ska hinna med. Det behövs något som är praktiskt möjligt i vår verksamhet och Drömmen om det goda ÄR det. De här övningarna är så bra, de är handfasta och lätta att använda – för alla!

”En effekt av övningarna är att man får lugn och ro där och då”, berättar Jenny.

Hon tror på en långsiktig positiv utveckling och det är därför hon satsar på metodiken. Hon får god feedback och ser att eleverna vill fortsätta med övningarna. Det finns en efterfrågan.

När Jenny upplevt metodikens lugnande effekter med sina elever kändes det naturligt att genom arbetet i Trygghetsteamet också pröva den i arbetet mot mobbning. Äppelviksskolan deltar också i Drömmen om det godas utvärderingsprojekt ”Mindfulness för en tryggare och lugnare skolmiljö med mindre mobbning”! Hela trygghetsteamet har i dag utbildats i Drömmen om det goda.

De flesta lärarna är mest bekväma med beröringen, berättar Jenny. Men stillheten är också populär, bland annat för att läraren inte själv behöver leda den utan kan förlita sig på en inspelad övning. Det ger läraren också en stunds välbehövd avslappning.

Det reflekterande samtalet tar mer tid, ofta en hel lektion, och används därför, enligt Jenny, inte lika mycket. Själv använder hon det i sin kurs Sans och balans där hon förfogar över elevgrupperna 40 min/vecka. Kursen ingår i Elevens val-programmet, och innehåller även stillhet och beröring.

Vårt tema är ofta existentiella frågor och det händer att elever stannar kvar efter lektionen för att uttrycka sina funderingar om det ena och det andra. Så småningom, när det finns en tillit i gruppen, blir det naturligt att dela dem med kamraterna.

”Tidspressen är en del av skolans verklighet – övningar får helt enkelt inte ta för mycket tid”, förklarar Jenny. Hon har ända sedan hon introducerade Drömmen om det goda, lärt ut övningarna på frivillig bas och i mindre grupper. Arbetet är långsiktigt, eftersom lärarna har upp över öronen att göra hela tiden. Det är inte alltid man är mottaglig för att lägga in ett ytterligare moment i sin undervisning.

Jenny försöker bredda arbetet och få ut det till så många som möjligt. I fyra år har hon varje termin erbjudit beröring till lärarna på skolan. Många tycker om det och den egna upplevelsen gör det lättare att ta med sig beröringsövningarna till sin klass.

”Det är bra att förändringen har fått ta tid”, reflekterar hon. Då har man kunnat bli nyfiken i stället för att känna att något nytt krav har lagts på en utifrån. Även eleverna har kunnat få bli litet nyfikna, de kommer till henne och frågar efter övningarna. Och Jennys kurs Sans och balans blir alltmer populär.

Jenny och hennes kollegor gläds åt att allt fler och fler lärare arbetar med metoderna. Man börjar med den övningsform som man känner sig mest bekväm med.

I de vanliga klasserna tycker vissa elever om övningarna från början, andra behöver tid att vänja sig. Trots att övningarna alltid är frivilliga upplever Jenny i sina klasser att alla elever så småningom deltar. I andra grupper händer det att någon enstaka elev inte vill vara med, då får han eller hon vila sig eller på annat sätt gå in i sig själv, till exempel genom att lyssna på den lugna musiken på egen hand.

De flesta av eleverna tycker allra mest om stillhetsövningarna. Man har ett stort behov som man inte förstår. När man blir ledd in i stillhet så är det verkligen en chans att koppla av.

 ”Kanske beror det på att det är stillheten jag har varit mest konsekvent med”, säger hon. Men eleverna tycks behöva de här rofyllda och kravlösa stunderna allra mest. Men även beröringen är uppskattad. Sedan är det ju vissa elever som bara gör vad de ska och sen går därifrån. ”Men det betyder inte att de inte påverkats positivt”, förklarar Jenny.

En elev som Jenny hade förra året och aldrig fick någon respons från kom fram till henne nyligen på Mc Donalds och sa, ”Vet du, de där övningarna som vi gjorde förra året, jag använder dom jättemycket!”

 

1 Chilla är ett slanguttryck som lånats från engelskan och betyder ”ta det lugnt”, ”slappna av”.

Det måste vara lugn och ro om skolans problem ska lösas

Fredag 13 juni 2014

Saxat ur skoldebatten om lugn och ro

Av Hélène Sjöberg

Medvetenheten om problemen i skolan ökar, fast medan politikerna överträffar varandra med förslag om yttre åtgärder växer insikten om att utan lugn och ro hjälper det inte vad man gör.

DN har i en serie artiklar analyserat den svenska skolans problem. I reportaget ”Hårdare regler – ändå ökar stöket i skolan” tog tidningen (2014-03-16) upp frågan om den uteblivna tryggheten och studieron.

Den internationella skolundersökningen Pisa visade att svenska elevers skolresultat har sjunkit mest av alla och att skolfrågan enligt mångas bedömning blir en av dem som avgör det kommande valet. Men trots utbildningsminister Jan Björklunds hårdare tag så ökar stöket i skolan, vilket har fått flera svenska skolforskare att ta avstånd från regeringens skolpolitik, skriver artikelförfattaren Mikael Delin.

Utbildningsminister Jan Björklund menar att: ”Ordningsproblem är ett av den svenska skolans största problem. Det är en av orsakerna till att resultaten sjunker”. Andra resultat visar att den dåliga arbetsmiljön i skolan har resulterat i sämre trygghet och studiero för elever och för lärare, en ökning av arbetsrelaterade sjukdagar. Av de skolor som undersöktes av Skolinspektionen förra året var 61 % otillräckliga inom området ”trygghet och studiero”. Enligt Martin Karlberg, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet visar forskningen ”att lärarens förmåga att skapa lugn och ro är långt viktigare för resultaten än exempelvis klasstorleken”

De hårdare tag som Jan Björklund förespråkar, ledde till en ny skollag 2010 som ger lärare och rektorer rätt att vidta åtgärder som att t.ex. stänga av elever. Men det ser inte ut att skaffa lugnare klassrum, enligt DN.

Pedagogikforskaren Marcus Samuelsson, vid Linköpings universitet, visar i en ny rapport att det som är mest besvärande för lärare är ”elevers otillåtna prat ”och att akuta bråk upplevs som mycket mindre besvärande. Därför anser han att man behöver ”utnyttja elevers delaktighet”. Han hävdar vidare att ”lärarna behöver bli bättre på att förklara vilka regler som gäller. De måste också beskriva sina förväntningar på eleverna”. Ett gott exempel där man talar om vikten av lärarens ledarskap, elevernas delaktighet och tydliga skolregler är Åsö grundskola i Stockholm. Där tror man inte på mer lagstiftning.

Efter det katastrofala resultatet i Pisa-undersökningen har regeringen kommit med nya löften om en bättre skola. Men svänger också mycket i frågan. Ewa Stenbergs analys i slutet av DN-reportaget tror att det beror på valtaktik. Hon skriver också om att skolpersonal och skolforskare helst ser långsiktiga lösningar men att väljarna tycker om samförståndslösningar.

 

Efter de försämrade svenska Pisaresultaten hörs politikerna tala om mer undervisningstid och mer tid för lärarna med sina elever. (DN 2014-02-03) Men det går inte att se något enkelt samband mellan tid och resultat, enligt Magnus Oskarsson, projektledare vid det nationella centrat för Pisa.

En bra studiemiljö är, enligt Per-Olof Bentley docent i matematikdidaktik, en förutsättning för att den utökade tiden ska ha effekt. Hans råd är därför: Det måste vara lugn och ro i klasserna. Det spelar ingen roll om man utökar undervisningen om ungarna sitter och sysslar med helt andra saker, säger han.

Sveriges första certifierade Drömmen om det goda-förskolor

Måndag 24 februari 2014

Sveriges första certifierade Drömmen om det goda-förskolor

Det var stor fest när förskolorna Armbandet och Kättsätter i Norrköping korades till Sveriges första certifierade Drömmen om det goda-förskolor. Olle Johansson, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden och Tommy Fabricius, utbildningschef i Norrköping tog en paus från sina många viktiga sysslor på Rådhuset för att vara med.

På Armbandet och Kättsätter har vi sedan 2001 på nära håll följt förskolechefen Ann-Kristin Källström Sundgren i arbetet med Drömmen om det godas lugn och ro-övningar för barn 1-5 år. Metodiken genomsyrar numera verksamheten, den finns med i det dagliga arbetet både hos barnen och personalen. Norrköpings grundliga utvärderingar och kvalitetsundersökningar visar år efter år toppresultat. Barnen är trygga och harmoniska. De har gott självförtroende, är självständiga och tillitsfulla, lyssnar på varandra och sig själva, hanterar konflikter med ord i stället för med knytnävarna, och kan uttrycka sina behov.

Certifieringsfesten ordnade barnen själva tillsammans med personalen den 27 jan! Barnen önskade att gästerna skulle bjudas på frukt av olika sorter, även ovanlig frukt! Med sina pedagogers hjälp dekorerade de taket med gula solar, där de uttryckt sina upplevelser med övningarna.

”Jag gillar talpinnen, jag brukar prata när jag håller i den, det är trevligt när andra pratar också”. ”Tigern i qigongen är rolig, särskilt när vi fräser, men det är lite svårt att veta när man ska blunda.” ”Massage är bra,” ”Qigong-björnen är jättelätt!” ”Talpinnen är fin, man får prata mycket men inte för mycket!” ”Man blir varm och lätt och inte så tung av qigong, jag kan röra mig bättre!” ”Det är kul att yoga och sen är det bra för kroppen!” ”Det är skönt och så får man vila ibland!” ”Skön o mysig massage, det önskar jag mig när det blir så lugnt!” Jag tycker om yoga, jag blir skönare i armarna och starkare!”

Ann-Kristin Källström Sundgren har presenterat sitt framgångsrika arbete med Drömmen om det goda på förskolorna i olika sammanhang, bland annat på Skolforum, vid flera tillfällen på förskolebiennalen i Linköping, på Norrköpings interna lärstämma, på seminarier på riksdagen och slottet. Hon deltog på konferensen Mindfulness før barn og unge i Oslo  och på Mindfulnessveckan i Tällberg 2013.

Till förskolorna kommer det titt som tätt besökare för att inspireras och lära. Följande kommuner i Sverige har gjort studiebesök: Oskarshamn, Danderyd, Jönköping, Västerås, Örnsköldsvik, Mantorp, Vassingebro, Djursholm, Stockholm, Lidingö, Malmö, Lund, -Vinnevi, Umeå,

Även från andra länder har man rest: Italien, Kina, Belgien, Storbritannien, Lettland, Litauen, Ungern, Turkiet, Sydafrika.

I UR:s program Lärarrummet gjordes ett reportage från förskolorna, du kan höra det här.


Vad har du lärt dig i förskolan, frågade en pedagog ett barn på förskolan Armbandet.

– Jag har lärt mig att vara snäll!

Vem har lärt dig det?

– Det har jag lärt mig av de andra barnen!


Gymnasieelever lär ut stillhet till varandra

Måndag 24 februari 2014

”Jag var medveten om minsta grej som min kropp gjorde, som att andas, ta steg, mina armar som rörde sig fram och tillbaka. Jag tror det var början på att lära mig fokusera mina tankar och sinnen. Sinnen och tankar vandrar lätt i väg men den här övningen av meditativ gång innebär att ett fokus sker på här och nu”, skriver en gymnasieelev på Rudbeckskolan som deltog i Drömmen om det godas nystartade projekt Elever lär ut stillhet till varandra. Planen är att inspirera gymnasieelever att samtidigt som de själva prövar lugn och ro sprida enkla stillhets- och mindfulnessmetoder till kamrater.

Anna Bornstein skapade en ”verktygslåda” med enkla stillhetsövningar som hon i januari tog med sig till Ylva Ramsell, lärare i Idrott och hälsa och hennes elever på en livsstilskurs på Rudbecks gymnasium i Sollentuna. Lådan prövades också av läraren Karin Aronsson i en mindre grupp elever på Ållebergsgymnasiet i Falköping.

Eleverna tog del av avslappningens positiva effekter, forskning med stillhet och fick pröva på några enkla övningar i verktygslådan. De fick med sig verktygen för att själva en tid testa dem i sin vardag. De flesta valde meditativ gång, beröring eller att äta med mindfulness.

Eleverna på Rudbecks gymnasium fick också möjlighet att planera och genomföra en ”kurs” för några kamrater som i sin tur fick pröva på några av övningarna och ombad sedan att skriva ner sina reflektioner och erfarenheter. Utvärderingen på Ållebergsgymnasiet skedde munligt. Gensvaret i båda grupperna var mycket positivt.

”Alla mina sju elever tyckte övningarna var sköna, avkopplande, behagliga, avstressande och liknande”, rapporterar Karin Aronsson från den mindre elevgruppen. Sex av de sju eleverna i hennes grupp ville efter två månader fortsätta med övningarna både träna för egen del och  lära ut dem till andra. Eleverna har tips och idéer om hur stillhetsverktygen ska spridas till elever på andra program för att få ett behagligare klimat i skolan och minska stress och öka välbefinnandet för både elever och personal.

”Även för mig som lärare har det varit roligt, stimulerande och utvecklande att få delta i pilotstudien, det känns som om jag kommit närmare eleverna på ett annat plan”, berättar Karin.

Eleverna på Rudbecks gymnasium har också anammat lugn och ro-metoderna och planerar strategier för att sprida dem i sina kamratkretsar.

”Jag kände hur många knutar i axlarna försvann och jag blev mycket mjukare i kroppen. Jag kunde verkligen slappna av, alla bekymmer och all ångest föll från mina axlar och jag blev klar i huvudet. Även min kroppstemperatur ändrades, jag blev varmare vilket ledde till att jag kunde slappna av ännu bättre.”, skriver en elev om sin upplevelse av beröringsövningen.

”Jag slappnade verkligen av och kände att jag fick ett lugn i kroppen. Efteråt var jag glad, det kändes som att man fått en liten energikick i kroppen. Musklerna i ryggen och nacken kändes avslappnade och mjuka och jag kände mig smidig.” beskriver en annan elev sin upplevelse.

Meditativ gång var också populärt i Rudbeck gymnasium som omges av skog- och ängsmarker perfekta för sådan övning.

” Det enda som vi gjorde under den tysta promenaden var att vara medvetna om vår omgivning och vårt interna själv (dvs känslor och tankar). Jag var medveten om mina muskler som slappnade av och spändes under vandringen. I början kom många tankar fram, så många att jag blev yr, men jag rensade ut dem och fick min hjärna i ett ”koma”läge. om det går att säga så. Det fick inte ske några tankar om framtiden eller det förflutna, bara nutid”, sammanfattar en elev sin erfarenhet.

”De enkla orden som vi koncentrerade oss på gjorde det lättare att fokusera på gångturen och utlöste tankar om mitt liv, frön som skulle sprida sig till min hjärna. Jag var medveten om minsta grej som min kropp gjorde, som att andas, ta steg, mina armar som rörde sig fram och tillbaka. Jag tror detta var en början på att lära mig fokusera mina tankar och sinnen. Sinnen och tankar vandrar lätt i väg men den här övningen av meditativ gång innebär att ett fokus sker på här och nu. Det var en bra övning!” skriver en annan i sin slutrapport.

Saxat från elevernas berättelser:

Meditativ gång:

”Jag har lärt mig att sinnestillstånden påverkar andningen. Jag skulle ha prov den sista lektionen den dagen och hade varit väldigt stressad och nervös inför provet och andades snabbt och ytligt, när vi började göra övningen. Men jag var rätt lugn och hade inte en tanke på provet efteråt. Det kändes härligt.”

Beröring och att äta med mindfulness:

”Bruset i matsalen är alldeles för distraherande, därför valde att gå hem till mig. Vi inledde med beröringsövningar. Därefter var vi avslappnade och prövade att äta med mindfulness. Vi åt makaroner och köttbullar. Vi fokuserade på både känsel, lukt och smak. Genom att blunda, kunde vi känna och lukta på maten och få alla olika typer av känslor och konsistenser, innan vi smakade på maten.”

”Jag kände att jag hade stor nytta av att lära mig de här teknikerna på en djupare nivå. Det var även lättare nu att koncentrera sig hemma när man kunde ta det lite långsammare och vara ännu mer avslappnad. Avslappningen gjorde att jag var mycket koncentrerad under måltiden. Att äta med mindfulness var något jag inte hade koll på eller kände mig bekväm med innan. Nu känner jag mig mycket mer bekväm med den typen av metod. Jag har lärt mig lita mycket mer på mina sinnen och att vara mer säker på det jag känner, luktar och ser!”

”Att äta med mindfulness gjorde att maten smakade mer. Jag behövde inte tänka på någon annan än mig själv och min egen mat och kunde därmed äta i min egen takt, i lugn och ro. Jag hade även en öppnare och mer mottaglig inställning till det som låg på tallriken. I normala fall tycker jag inte om köttbullar, men nu smakade maträtten helt plötsligt lite bättre när flera sinnen var aktiverade.”

”Upplevelsen gav en direkt tankeställare, en tankeställare om ett närvarande när jag skulle äta och att verkligen njuta av det jag åt, som jag aldrig har tänkt eller gjort tidigare. Att lära mig att lyssna på min kropp och få kontroll över mitt ätande.

En extremt lärorik upplevelse i och med att en vän till mig fick guida mig igenom denna mentala metod, som jag gärna skulle vilja uppleva igen.”

”Jag tycker det har varit jättebra övningar och avslappnande. Efter övningarna har man blivit lugn och stressen har försvunnit.”

”Jag tycker att övningarna varit ganska behagliga, speciellt massagen. Det har också varit lite svårt med övningarna då vissa moment görs mycket med koordination, vilket har varit krångligt och som hade varit enklare att utföra om man tränat några gånger innan.”

”Övningarna har varit bra/roliga, särskilt beröringen. Det ger en bra känsla och man mår lite bättre och skoldagen blir lite lättare. Skulle vilja fortsätta med övningarna på lektionerna – annars blir det kanske inte av.”

”Mamma sa att hon blev lugn. Hon tyckte det var skönt. Farsan tyckte det var avkopplande. Kompisarna undrade vad jag höll på med precis innan match, så de ville också testa. Lättare att fokusera. Det sprider lugn. De tyckte det var kul att få prova. Vill göra fler gånger.  Syrran blev lite fnittrig, men det gick bättre nästa gång. Det har kännts bra att få hjälpa andra.”

Elever saknar arbetsro i skolan

Torsdag 20 februari 2014

av Anna Bornstein

Skollagen kräver sedan 2011 en skolmiljö präglad av trygghet och studiero för alla elever. Bristande arbetsro har länge varit ett problem i svenska skolor, men trots medvetenhet om problemet har inte förhållandena förbättrats. Två av tre grundskolor i Stockholm får kritik av skolinspektionen för bristande trygghet och studiero. I Stockholm och Malmö har mindre än hälften av eleverna i åk 8 arbetsro på lektionerna, enligt enkätundersökningar som genomförts av kommunerna på samtliga skolor i Malmö, Stockholm och Göteborg. Hörselskydd i klassrum runt om i landet blir allt vanligare! Allt enligt enkätundersökningar som genomförts av kommunerna på samtliga skolor i Malmö, Stockholm och Göteborg. Även de yngre eleverna saknar arbetsro. I Malmö uppger även 12 och 14 år gamla elever att de aldrig, sällan eller bara ibland har arbetsro. Skolinspektionens egen undersökning av 435 skolor över hela Sverige, även på landsorten, får liknande resultat och bekräftar att även yngre elever upplever att de blir störda. (Våren 2012).

Höga ljudnivåer på förskolan är ett stort arbetsmiljöproblem som drabbar både vuxna och barn. Forskning visar att ljudnivån inom förskolan ligger över 70 decibel i snitt under en arbetsdag, vilket är mycket tröttande och kan skapa svåra stressreaktioner. Det är en varierande ljudbild med plötsliga toppar i form av skrik, slammer, omkullvälta stolar och bullriga leksaker. Personal drabbas ofta av ljudtrötthet, tinnitus och stress. I samband med publiceringen av de försämrade Pisaresultaten förklarade docent Per-Olof Bentley som medverkade i rapporten ”Det måste vara lugn och ro i klasserna. Det spelar ingen roll om man utökar undervisningen om ungarna sitter och sysslar med helt andra saker.” Skollagen kräver sedan 2011 en skolmiljö präglad av trygghet och studiero för alla elever. Bristande arbetsro har länge varit ett problem i svenska skolor, men trots medvetenhet om problemet har inte förhållandena förbättrats. Vi finns till för att hjälpa upp situationen. Stöd oss gärna som medlem!

Vad kan vi göra åt problemet? Dream of the Goods recept är att väva in korta stillhetsövningar i förskolans och skolans vardag. Övningarna är lätta att göra och har visat sig effektiva. De är uppskattade av såväl barn och elever, som lärare.

Forskning med Drömmen om det goda-metodiken visar att med små insatser under kort tid (två gånger i veckan i 8 veckor) kan förhållandena väsentligt förbättras. En studie med högstatideelever visar på resultat som minskad psykisk ohälsa, mindre emotionella problem, mindre stress, förbättrade relationer till kamrater, förbättrad trivsel i skolan och en tendens till förbättrad självbild.

Stöd vårt arbete som medlem i vår ideella förening Dream of the Good. Medlemsavgift 200 kr/år. Betala in på plusgiro 628841-9. Glöm inte att skriva ditt namn och adress på inbetalningen så vet vi att det är just du som blivit medlem.