Barn i balans II (Compas) i Alvesta

I ett utvidgat projekt prövades ett mindfulnessbaserat program i grundskolan i Alvesta. Programmet är utvecklat med fokus på träning av uppmärksamhet och medkänsla/empati för klassrummet. De två övningarna, tar var och en cirka 15 min att genomföra, stärker uppmärksamhet samt medkänsla. En tredje övning utgörs av reflektioner kring områden som tex. stress och vänskap. Träningen var lärarledd och skedde klassvis. I en kontrollerad före/efter design prövades metoden på ca 358 elever i årskurserna 5, 7 och 8.

Programmet tränades 2-3 gånger per vecka under 8 veckor i implementeringsgruppen. En placebogrupp bestående av parallellklasser till implementeringsgruppen, lyssnade på ämnesintegrerat ljudinspelat material som diskuterades i samtalsgrupper under motsvarande tid som implementeringsgruppen tränade programmets övningar. Före/efter testningarna gällde själv-reglering, medkänsla, sociala relationer, trivsel i skolan, samt psykiskt välmående mätt via allmän stress, psykosomatiska symptom samt emotionella symptom.

Resultat: Före/efter jämförelser med ANOVA, av de två grupperna visade att inte placebogruppen men implementeringsgruppen i eftermätningarna hade signifikant bättre förmåga till självreglering, mindre problem med kamrater samt trivdes bättre i skolan. Dessutom visade regressionsanalyser att signifikanta skillnaden i effekt berodde på antal gånger man deltagit i Compas träningen. Detta gällde förmåga till självreglering, kamratrelationer, medkänsla (tendens), trivsel i skolan. Även psykosomatiska problem minskade med träning. Resultaten som avser effekter av träningen styrks alltså av förväntade samband mellan effekten och hur ofta man deltagit i träningen. Validitet: 1: Det finns samband mellan lärarnas skattningar av elevernas förmåga till självreglering och elevernas egna skattningar på variabler som bör påverkas av deras förmåga till självreglering (Trivsel i skolan, kamratproblem, psykologisk stress och generell stress). 2: Lärarnas skattning av elevernas självreglering vid datainsamlingstillfälle 1 predicerar vilka elever som själva upplever förändring i någon variabel (trivsel i skolan och generell stress). 3: Lärarnas uppfattade förändring i elevens självreglering samvarierar med elevens upplevda förändring i trivsel i skolan.

Slutsats: Programmet Compas verkar ge goda effekter på väsentliga aspekter av elevers psykologiska såväl som sociala hälsa och lärande. Programmet lämpar sig att införas i skolorna, schemaläggas och tränas klassvis. Programmet verkar ha möjlighet att påverka  kamratrelationerna i skolan och därmed också eventuell mobbingsproblematik. Före implementering av programmet skall berörda lärare ha genomgått en teoretisk såväl som praktisk utbildning i programmet.

Terjestam, Yvonne, John Jouper och Caroline Johansson. 2010. Effects of Scheduled Qigong Exercise on Pupils’ Well-Being, Self-Image, Distress, and Stress. The Journal of Alternative and Complementary Medicine, vol 16, nr 9, 2010, pp 939-944.

Terjestam, Yvonne. 2010. Mindfulness i skolan. Studentlitteratur, Lund.

Terjestam, Yvonne. 2011. Stillness at School: Well-being after eight weeks of meditation-based practice in secondary school. Psyke & Logos, 32, 105-116.

Terjestam, Y., Bengtsson, H. & Jansson, A. (2016). Cultivating awareness at school. Effects on effortful control, peer relations and well-being at school in grades 5, 7 and 8.

School Psychology International (Accepted June 2016).